Jok Ayii föddes med ryggmärgsbråck. Efter misslyckade försök att få hjälp i huvudstaden Juba, Sydsudan, kom familjen till slut i kontakt med MAF som kunde flyga Jok till Uganda där han kunde få den hjälp han behövde för en ljusare framtid. 

Vid sex veckors ålder var Jok Ayii helt beroende av kärlek och omsorg från sina föräldrar Jok Jalting Maluil och Arek, som försörjer sig på att föda upp boskap på familjens mark i Gogrial East, Warrap State, och som har tre andra barn hemma. Jok och Arek sålde tre kor för att ta Jok Ayii till Juba för att söka hjälp.

När de anlände till Juba kontaktade de en icke-statlig organisation som inte hade några pengar att betala för operationen. Besviken över bristen på hjälp delade Jok med sig av sin historia på en lokal nyhetskanal i en vädjan om hjälp.

Ett privat sjukhus svarade med vad som lät som en mirakelkur. Om de hade haft pengar att betala för operationen hade mamma och pappa kanske gått vidare med operationen på en gång, även om den kritiska eftervården skulle ha saknats.  

Ett bättre alternativ

Tack och lov fanns det ett annat alternativ. Ett MAF-plan från Uganda höll på att ompositioneras efter katastrofinsatsen i Sudan. En gratis flygresa kunde erbjudas familjen så att de kunde söka hjälp på ett sjukhus i Uganda. 

Sam Baguma från MAF Uganda hörde talas om historien och visste en plats där Jok Ayii kunde få den utmärkta vård han behövde. CURE-sjukhuset i Mbale är Afrikas ledande barnsjukhus för hjärnkirurgi och behandling av neurologiska sjukdomar. Sam ringde ett samtal.

Den Juba-baserade funktionshinderorganisationen OVCI underlättade remissen till CURE och förberedde familjen och pappersarbetet inklusive resedokument för resan. MAF Sydsudan och MAF Uganda arbetade tillsammans för att organisera flyget till Tororo, den närmaste landningsbanan till sjukhuset.  

Över bergig terräng mot professionell hjälp

När det var dags för flygningen gick familjen ombord på planet som flögs av piloten Hansjoerg Schlatter och lyfte mot Tororo. Allt gick smidigt när de korsade gränsen vid Arua och flög söderut över bergig terräng i östra Uganda.  

De landade i Tororo där Jok Ayii och hans föräldrar hämtades av CURE-teamet och fördes till CURE Children’s Hospital of Uganda i Mbale. 

På sjukhuset blev familjen väl omhändertagen av CURE:s stödpersonal i sjukhusets familjeboende. Operationen genomfördes några dagar senare. Efteråt kunde pappa Jok glatt berätta att allt gick bra.  

– Läkarna i CURE är riktiga proffs, mycket skickliga på det de gör. De tog hand om Jok Ayii väldigt bra, säger han. Den utmärkta vården fortsatte även efter operationen, fortsatte han.

– Efter operationen fortsätter de att övervaka barnen med några timmars mellanrum, dag och natt, tills de är redo för utskrivning. De är bra människor som tar hand om sina patienter på ett mycket bra sätt, berättade han uppskattande.  

Utmaningar på hemmaplan

Jok Ayii återvände hem till Juba efter operationen. När hans sår blev infekterat några veckor senare vårdades han i Juba, tills han hade stabiliserats i sitt tillfrisknande och kunde återvända med familjen till sjukhuset i Mbale för ett uppföljningsbesök i september. Den här gången via landvägen.

En ljusare framtid

Jok Ayii fortsätter att växa och utvecklas i sina kärleksfulla föräldrars vård, och blir större och starkare för varje dag som han väntar på nästa fas av behandlingen för att ta itu med sina höfter, knän och klumpfötter. Pappa Jok vill inget hellre än att hans familj ska växa upp frisk. Han har en tro på att Gud har ett syfte med hans son.

– Jag tackar Gud för att ingenting är omöjligt för Gud. Jok Ayii lever tack vare Gud och läkarna som använder de färdigheter som Gud gav dem för att bota. 

Baby Jok Ayii har en lång väg framför sig i väntan på ytterligare operation. Tack vare den vård han fick på CURE ser framtiden ljus ut för Jok Ayii. Han är en del av en kärleksfull familj som satte hans behov först, under dessa avgörande tidiga år, som pappa Jok förklarar.

– Alla mina barn går i skolan så Jok Ayii kommer också att gå i skolan. Jag kommer att stanna i Juba tills han är minst 18 månader gammal så att han kan övervakas. Vid 18-20 månaders ålder kommer han att vara starkare och antingen kunna gå själv eller så kan vi få stöd med hans rörlighet. Jag skulle råda andra föräldrar att det är bra att komma och operera sig för att hjälpa sitt barn. 

Jok Ayiis operation hade inte varit möjlig utan MAF som såg till att han kunde få den hjälp han behövde.