I flyktingbosättningen Palorinya i Uganda är hopp en bristvara. Livet som flykting är långt ifrån enkelt. Genom MAF:s samarbete organisationer som Lutherhjälpen (LWF), når kritisk hjälp och stöd det avlägsna området.
När Rose Puru, nu 24 år, flydde från Sydsudan med sin familj 2018, lämnade hon ett land sönderslitet av våld bakom sig.
– Vi kom hit på grund av kriget, minns hon.
– Människor slogs och dödade varandra. Det var därför vi flydde.
Precis som många andra fann Rose säkerhet i Ugandas vidsträckta flyktingläger, men livet där är långt ifrån enkelt.
Roses dröm är enkel men kraftfull: hon vill slutföra sin utbildning, ta sin examen och kunna hjälpa sin mamma och sitt samhälle.
– Men härifrån finns inget sätt att få pengar. Det var därför jag var tvungen att hoppa av skolan, säger hon.
Trots svårigheterna håller hon fast vid hoppet om att en dag kunna göra skillnad—inte bara för sig själv, utan också för människorna hon älskar.
Uganda är idag hem till mer än 1,7 miljoner flyktingar, spridda över 13 läger. Ruth Jack, MAF:s landschef, beskriver situationen som kritisk.
– Antalet flyktingar här minskar inte; det bara ökar. Konflikter i grannländer som Sydsudan och Demokratiska republiken Kongo driver fler och fler människor över gränsen, vilket gör Uganda till det land med den största flyktingbefolkningen i Afrika, säger hon.
Trots den ugandiska regeringens och hjälporganisationernas bästa ansträngningar är resurserna hårt ansträngda.
– De globala kriserna vi hör om, från Ukraina till Gaza, drar uppmärksamhet och finansiering från Ugandas flyktingkris. Ändå är behovet här bara växande, förklarar Ruth.
MAF har blivit en viktig partner för organisationer som arbetar på marken och ser till att hjälparbetare snabbt och säkert kan nå dessa avlägsna bosättningar. I samarbete med LWF flyger MAF personal och förnödenheter till platser som Palorinya, och undviker de svåra och tidskrävande bilresorna som i detta fall skulle ta upp till 14 timmar.
Inne i flyktinglägren är utmaningarna enorma. Nagudi Lydia Sarah, skyddssamordnare för LWF, förklarar hur hennes team arbetar outtröttligt för att stödja de mest utsatta.
– Kvinnor och barn utgör 80 procent av flyktingarna här, och det är ofta de som drabbas mest av våld, säger hon.
– Vårt arbete handlar om att förhindra könsbaserat våld, skydda barn och se till att rättvisa är tillgänglig för alla.
Förutom skyddsinsatser arbetar LWF och andra partners för att återge en känsla av gemenskap och värdighet i dessa bosättningar. De har planterat träd, borrat brunnar och tillhandahållit grundläggande tjänster, men mycket av detta arbete beror på den finansiering som finns tillgänglig.
– När vi hade tillräcklig finansiering kunde vi se till att samhällena hade tillgång till vatten och grundläggande tjänster. Men nu håller dessa resurser på att sina, säger Nagudi.
För MAF handlar flygresor för hjälparbetare till dessa avlägsna platser om mer än bara transport – det är att skapa en livlina för dem som annars kanske skulle bli bortglömda.
Ruth Jack uttrycker det enkelt:
– På MAF Uganda tjänar vi de människor som tjänar flyktingarna. Utan våra flygningar skulle många av dessa arbetare inte kunna nå de bosättningar de hjälper.
Medan hjälparbetare använder MAF för att resa till dessa svåråtkomliga platser, drömmer flyktingar som Rose om en framtid långt bortom lägren.
– Jag vill inte stanna här. Jag vill komma långt bort. Kanske till Indien, Dubai, eller till och med Australien. Livet här är inte lätt, säger Rose.
Hennes drömmar ekar hos andra, som Tut Thuok, en niobarnsfar, som har tagit över sin brors hustru och barn efter att brodern dött. Hans utökade familj i Sydsudan har alla gått bort. Tut flydde Sydsudan med sin familj på grund av kriget och sin funktionsnedsättning som gjorde det omöjligt att stanna kvar under de hårda omständigheterna. Han ville säkra en framtid för sin familj. En pastor i hans kyrka i Sydsudan hjälpte honom att nå Uganda med sin familj. Men livet i lägret är inte heller lätt.
– Vi har inte tillräckligt med mat. Maten vi får har minskats, och min fru fick just ett barn till för en vecka sedan. Det är svårt att se en framtid här.
Livet är tufft för familjen. Men Tut har inte gett upp. Han försöker fortfarande sitt bästa för att skapa en bättre framtid för dem, steg för steg.
Så länge det finns flyktingar som Rose och Tut som drömmer om ett bättre liv, och organisationer som LWF som arbetar för att stötta dem, kommer MAF att spela en avgörande roll i att göra dessa drömmar möjliga.
