Äntligen så är vi i luften igen

Hjälp på väg

Glädjen var stor den 29 maj när vi efter mycket arbete och väntan i samband med nedstängningar rörande covid19 fick tillstånd att återuppta våra hjälpflygningar i Uganda.
Luftrum och landningsbanor har varit avstängda och så även vår egen landningsbana i Kajjansi som varit påverkad av det höga vattenståndet i Victoriasjön. Översvämningar i stora delar av landet har fått förödande konsekvenser bland annat i Kasese distriktet i västra Uganda och Sesseöarna i Victoriasjön. Även svärmar av gräshoppor, som till antalet är 20 gånger större än förra året sveper in över Östafrika och skapar problem.

Men hoppet finns där och MAF:s team i Uganda är tacksamma att kunna återuppta sitt arbete i takt med att restriktioner lättas. Piloten Greg Vine stod stand by och kunde med kort varsel ta sig till flygplatsen Entebbe 30 maj där ett MAF-plan stod redo för en nödflygning. Vårt team spenderade dagen i Entebbe med att lasta tre av våra flygplan. Nästa dag flög även ett av våra plan från Kajjansi till undsättning för att tillsammans med de övriga fullastade planen flyga förnödenheter till invånare i Kasese distriktet där tusentals människor blivit av med sina hem.
Efter lång väntan och mycket kontakt med myndigheter är vi mycket tacksamma att åter kunna undsätta människor i svåra situationer.

 

Flyktinglägren i norr kräver omfattande insatser

Medical Teams International är en biståndsorganisation som just nu hjälper flyktingar från Sydsudan med sjukvård och mediciner. MAF bistår MTI genom att flyga sjukvårdsteam t.ex. från Kajjansi i Uganda till flyktinglägret Palorinya nära gränsen till Sydsudan.

Flygresan tar cirka en och en halv timme. Skulle resan göras med bil istället skulle den ta över åtta timmar. Nu anländer sjukvårdarna  utvilade och kan börja arbeta på en gång.

Över en miljon människor har flytt från Sydsudan till olika flyktingläger i grannlandet Uganda, och läget är katastrofalt. Efter år av konflikt och krig är det många sydsudaneser som inte klarar av att stanna i landet. De griper det  sista halmstrået och söker hjälp hos någon av de hjälporganisationer som finns på andra sidan gränsen i Uganda.  De allra flesta flyktingar är kvinnor och barn, och Palorinya är bara ett av flera stora flyktingläger.

När Palorinya öppnade 2016 kom det som mest 10 000 flyktingar om dagen. Lägret tvingades säga nej till att ta emot fler förra sommaren, trots att behoven av vård och hjälp för dem som anländer är enorma. De nyanlända hänvisas till lägren Arua och Palabek. Många är så uttorkade  när de kommer fram till lägret att de inte orkar lägga sig i sängen de får,  utan stupar på golvet. De får behandling med vätskeersättning.

I arbetet som MTI utför i Palorinya ingår även vaccinationer, hälsokontroller och att se till att barn under fem år och mammor som ammar får i sig näring. Teamen gör också HIV-kontroller och ger hjälp i samband med det. Hälften av alla sjuka är drabbade av malaria, så mycket tid går åt till att ge dem vård. Många flyktingar har också drabbats av diarré, mask och urinvägsinfektion.

I arbetet som MTI utför i Palorinya ingår även vaccinationer, hälsokontroller och att se till att barn under fem år och mammor som ammar får i sig näring.

Många är så uttorkade  när de kommer fram till lägret att de inte orkar lägga sig i sängen de får,  utan stupar på golvet.