Sjukhuset i Wamba i det avlägsna Samburu-distriktet i norra Kenya började som en liten sjukstuga 1985. Sedan dess har verksamheten vuxit till att idag omfatta 200 vårdplatser. Drivkraften bakom detta är dr Prandoni samt alla medarbetare, men även Alison Curtis från Schweiz som regelbundet besöker sjukhuset med hjälp av MAF.

Sjukhuset betjänar ett stort område och har utifrån behovet inriktat sig på intensivvård för nyfödda och deras mödrar samt stöd och hjälp för både fysiskt och psykiskt handikappade barn.

En meningsfull tillvaro i sjukhussängen har varit efterfrågad. Idag upplever personalen att man kommit en bra bit på väg jämfört med situationen för 30 år sedan.

Då saknades pedagogisk stimulans för barnen som fick tillbringa timmar, dagar och ibland månader i en sjukhussäng med att göra i stort sett ingenting. Dr Prandoni uttryckte frustration och sorg när han konstaterade: ”Jag fixar dem medicinskt, men förstör dem mentalt”.

För att göra vårdtiden mer meningsfull har Alison genom åren utarbetat dagliga program för både hjärnarbete och fysisk terapi, för att ge barnen en möjlighet att skolarbetet på distans ska löpa på så smidigt som möjligt.

– Jag vet aldrig hur många barn jag kommer möta på sjukhuset eller vad deras problem är så jag måste vara beredd på det mesta när jag flyger ut, berättar Alison

– Memusi Lelopeta, en ung pojke fick vid en brand svåra brännskador och förlorade båda fötterna samt fick skador på ena tummen. Benen är nu förberedda för proteser så att han så småningom kommer att kunna gå igen.

Sen berättar Alison om flickan Mary.

– Hjärnskadade Mary avvisades av sin far, men mamman lovade stötta hennes utveckling. Under mitt besök nu fick jag veta att Mary fått flytta hem till mamma och inte helt bekymmersfritt börjat på en lokal skola nära hemmet. Jag har därför letat reda på en rullstol som klarar den tuffa terräng där Mary och hennes mamma bor, berättar Alison.

Alisons engagemang för Wambas folk sträcker sig också bortom sjukhusets väggar. Under de senaste åren har hon i samarbete med Monica, Clementina och Luigi Calleri (också från Schweiz och med på flyget) hjälpt till att starta en allmän skola, som nu har nästan 200 barn inskrivna. Den lilla skolan som började byggas med lera och pinnar har också fräschats upp under åren, Nu består den av två permanenta klassrum samt kök och naturligtvis WC.

När Alison började besöka Wamba, reste hon med bil på den alltid dåliga vägen.

– Under de senaste 15 åren har jag flugit med MAF. Jag gillar MAF främst därför att vi sparar tid och dessutom kan känna oss säkra. Under årens lopp har vägen visserligen förbättrats något men risken att möta beväpnade gäng som vill pressa en på pengar är fortfarande mer än vad min familj i Schweiz tillåter!